Att stövelslickeriet och kungafjäsker och bekännandet från många borgerliga (politiker) till den unkna feodala odemokratiska rest vi har kvar i vårt statsskick – en kung som statsöverhuvud och att statschefens ämbete är ärftligt – får de försöka förklara.
Att de s k dam- eller kanske snarare då – dumtidningarna lever i ett symbiotiskt förhållande till kungahuset är ju inte mycket att orda om. Det är väl mest genant för dem som läser eländet.
Men riktigt upprörd och bekymrad blir jag när de största dagstidningarna formligen vältrar sig i kungafjäsk. Man brukar ju hänvisa till marknadens s k efterfrågan. Och tidningarna ska ju dra in pengar till sina aktieägare. Visst, men ska man inte anlägga något slags kvalitetsaspekt på det man gör? Självklart ska man rapportera om nyheter, även såna som rör obehagliga och genanta företeelser i det svenska samhället. Men här har man lämnat de journalistiska principerna bakom som.
Vad motiverar att Sveriges största arbetarrörelsetidning (berömde sig i varje fall förut att vara det) Aftonbladet ägnar mer än ett dussin sidor idag åt prinsessan Madelaines förlovning på ett total okritiskt sätt. För att inte tala om publicservicesteves soffprogram på morronen och en sen länge etablerad ”kungasajt” på företagets webbsidor.
Som anställd journalist blir man naturligtvis tilldelad arbetsuppgifter inom ramen för resp.mediaföretags verksamhet och som det ingår i anställningsavtal att utföra. Men man kan också avböja att utföra arbetsuppgifter som är kränkande.
Här är det dock främst redaktionsledningar som ska skämmas över att ha satt sin publicistiska heder på spel för ”snabba cash”, liksom enskilda journalister som kan tänka över sitt personliga ansvar vilka uppdrag man accepterar och ffa hur man utför det.
Att de s k dam- eller kanske snarare då – dumtidningarna lever i ett symbiotiskt förhållande till kungahuset är ju inte mycket att orda om. Det är väl mest genant för dem som läser eländet.
Men riktigt upprörd och bekymrad blir jag när de största dagstidningarna formligen vältrar sig i kungafjäsk. Man brukar ju hänvisa till marknadens s k efterfrågan. Och tidningarna ska ju dra in pengar till sina aktieägare. Visst, men ska man inte anlägga något slags kvalitetsaspekt på det man gör? Självklart ska man rapportera om nyheter, även såna som rör obehagliga och genanta företeelser i det svenska samhället. Men här har man lämnat de journalistiska principerna bakom som.
Vad motiverar att Sveriges största arbetarrörelsetidning (berömde sig i varje fall förut att vara det) Aftonbladet ägnar mer än ett dussin sidor idag åt prinsessan Madelaines förlovning på ett total okritiskt sätt. För att inte tala om publicservicesteves soffprogram på morronen och en sen länge etablerad ”kungasajt” på företagets webbsidor.
Som anställd journalist blir man naturligtvis tilldelad arbetsuppgifter inom ramen för resp.mediaföretags verksamhet och som det ingår i anställningsavtal att utföra. Men man kan också avböja att utföra arbetsuppgifter som är kränkande.
Här är det dock främst redaktionsledningar som ska skämmas över att ha satt sin publicistiska heder på spel för ”snabba cash”, liksom enskilda journalister som kan tänka över sitt personliga ansvar vilka uppdrag man accepterar och ffa hur man utför det.
För att aktivt visa att man är demokrat och tar avstånd från de antidemokratiska resterna i det svenska statsskicket kan man t ex bli medlem i Republikanska föreningen och inte rösta i kommande val på partier eller enskilda politiker som bekänner sig till antidemokratiska kvarlevor. Ställ krav på dina politiker att "komma ut" i republikfrågan!
Republikan!
SvaraRaderaRepublikanska Föreningen har flera lokalavdelningar runt om i landet, men ingen här i våra trakter.
Tycker du att det borde finnas en lokalavdelning i västra Sörmland (Katrineholm-Flen-Vingåker)?
Skulle du vara intresserad av att starta en lokalavdelning av Republikanska Föreningen i KFV-regionen, skicka ett ”mejl” snarast möjligt till undertecknad, så får vi se om vi blir tillräckligt många för att ordna ett möte och organisera en sådan avdelning.
Med vänliga hälsningar
Leiph Ericson
E-post: leiph.ericson@telia.com
Ska man döma av kommentarerna på insändarsidorna i lokalpressen, så sitter kungahuset löst som framavlare av statsöverhuvuden i Sverige. Senaste opinionsundersökningar tyder ju också på det. Men frågan är ju om folk verkligen bryr sig när det kommer till kritan, fast det egentligen rör sig om så grundläggande frågor som att kunna ärva ämbeten i en demokrati. Kungahuset, vecko- och kvällstidningsbjäfs är nog den vanligaste reaktionen.
SvaraRadera