Det blir bara värre och värre. Följer man Wanjas Lundby-Wedins framfart som styrelseproffs så verkar det det inte finnas något företagsledare i de styrelse hon deltar i/leder som behöver/har behövt känna sig ouppskattad i sin ledargärning. Förutom nu då AMF, så också AFA och Folksam Sak. För att nämna några framträdande exempel på de två dussin styrelser hon lyckliggör med sitt deltagande.Det är i sammanhanget intressant att notera med vilken lätthet hennes välarvoderade partikamrater i fondstyrelser och andra mer eller mindre offentligägda företaget avfärdar hennes mångåriga hyckleri. Kan det vara så på dessa höjder att man så totalt distanserat sig från dem vars intressen man borde förträda? Kan det vara så att man, om inte börjat solidarisera sig med, så i vart fall börjat känna större samhörighet med de borgerligare räkmackeseglare man umgås med i styrelserna? Visst är behagligare att klä sig i glansiga kostymer och slips alt. den lilla dräkten med pärlcollier runt halsen än blåställ eller vårdens vita rockar. Och visst känns det bättre att kunna lägga några extra hundra tusen om året i styrelsearvoden till sin väl tilltagna lön.
Ni kan ju gissa vad som sas runt bordet i min personalmatsal idag, på ett företag där några hundra kamrater nu tvingas gå ut i arbetslöshet. Ursäktarna i den socialdemokratiska partitoppen säger sig inte vilja delta i "mediadrevet" efter sina moraliskt bankrutterade kamrater, men hur mycket ska man få genera de ideal partiet och den fackliga rörelsen står för utan att ombes avgå? Vad säger Sörmlandssossarna?
/Lasse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar