söndag 12 april 2009

22 tomma klassrum - är det rimligt att låta det gå ut över kvalitén på barnens undervisning?

Vad är viktigast - kvalitén på barnens undervisning och att rädda kvar så många jobb som möjligt eller att till varje pris bevara landsortsskolorna? Så kändes frågeställningen efter den första dragningen förra månda´n av den konsultrapport Vingåkers kommun beställt om landsortsskolornas framtid i Vingåker.

Riktig byskoleromantik. Tallsätters skola från 1855 vid en tid på året då barnen fick börja gå utan strumpor och skor till skolan och tårna ibland sprack av kylan, för att spara skor. Skolskjutsar var naturligtvis inte att tänka på.
Idag skolmuseum ömt, vårdat av Österåkers hembygdsförening.

Foto: Lasse Nilsson, april 2009.

Jag deltog alltså i det möte där partierna i Vingåkers kommunfullmäktige fick ta emot den första informationen om resultatet av konsultutredningen om landsortsskolornas framtid. Alla partier i fullmäktige var också representerade när kommunalrådet Viking Jonsson (S) föredrog huvudlinjerna i konsulternas första sammanfattning, daterad den 30 mars. Det datumet på dokumentet är väl förklaringen till att Katrineholmskuriren (KK) kunde rapportera om deras slutsatser långt innan fullmäktigepartierna tagit del. (Grattis till "scoopet" KK!) Jag ställer mig dock lite tveksam till den ordningen.

Den fullständiga konsultrapporten grundar sig på samma faktamaterial som barn- och ungdoms-förvaltningen utgått ifrån för sina förslag, liksom de olika dialoggrupper av politiker och föräldrar som jobbat med frågan. Inte helt förvånande har konsulterna då kommit fram till ungefär samma slut-satser, tjänstemannaprodukter som de båda är.
Intressantast är dock de lite olika perspektiven, där förvaltningen främst utgår från kommunens överdimensionerade lokalinnehav utifrån ett ständigt minskande elevunderlag för att spara. Mätt i klassrum lär vi ha 22 stycken för mycket skollokaler. Som ska städas, underhållas och uppvärmas. Inte gratis precis! Men tyvärr sån´t många inte vill höra på.

Man skulle också kunna inflika: Innevånarna på Vingåkers landsbygd är antingen för gamla eller föder inte tillräckligt många barn för att fylla upp tillgången på skollokaler. Det kan i varje fall inte vara förekomsten av landsortsskolor som lockar barnfamiljer, eller andra, att flytta till Vingåkers landsbygd!

Konsulterna har i sin rapport försökt att utgå ifrån barnens behov i sin analys, hur kommunen ska kunna tillgodose den pedagogiska kvaliteten med samtidiga besparingskrav i mångmiljonklassen. Det underströk jag också i ett inlägg på mötet, att vilket beslut vi än landar på så måste det vara ledstjärnan. Jag skulle bli ytterst förvånad om någon inom Vingåkersvänstern skulle vilja förfäkta någon annan åsikt, oavsett om man gått till val 2006 på att inte lägga ner landsortsskolor och sen dess konsekvent hävdat den uppfattningen. Ytterligare ett påpekande från min sida var också - självklarheten - att Vingåkers politiker är skyldiga berörda barn och föräldrar ett besked nu - alla måste ha en rimlig möjlighet till framförhållning i familjens planering.

Skolverket har efter inspektion av skolorna i Vingåker haft kritiska synpunkter som enligt konsulternas mening nog ska tolkas som brister i både organisation och personalkompetens. För här kostar skolan mer per elev i Vingåker än i jämförbara kommuner. Det förstår man nog om inte annat när i barn landsortsskolor måste åka skolskjuts inte bara till och från skolan, utan också mellan skolor för undervisning i ämnen som slöjd och gymnastik!

Konsultutredarna kommer alltså fram till att en eller flera landsortsskolor måste läggas ner om man skall klara sparmålet med bibehållen pedagogiskt kvalitet. I torsdagstidningen har KK dessutom kunnat läsa i slutrapporten som presenteras för kommunstyrelsen på tisdag den 14:e, att man helst vill föreslå en nedläggning av alla fyra landsortsskolor! Och som man också påpekar - en alls så angelägen utveckling för en levande landsbygd får inte ske på bekostnad barnens rätt till den utveckling/utbildning de har rätt till. Jag håller med.

MiP:s representanter, med mångårig pedagogisk erfarenhet, kunde på mötet också tillfoga vilka kvalitetsförbättringar det skulle kunna komma att innebära för landsortsskoleelever, med tillgång till de specialkompetenser som finns idag på centralskoleenheterna. Låg- och mellanstadiets elever ska faktiskt undervisas i 16! olika ämnen. Specialkompetenser över hela det fältet kan aldrig landsortsskolorna erbjuda, hur duktiga och engagerade de fåtaliga pedagogerna där än är.


Men skolskjutsproblematiken då? Viking J påpekade att redan idag skolskjutsas hälften av barnen i landsortsskolorna!

På mötet fick vi också för första gången se Vtl:s besparingförslag från slutet av februari. Deras Martin Larsson invecklade sig i ett inte alltför övertygande resonemang om hur besparingar skulle kunna göras på lokaler. Som det visade sig vid närmare eftertanke också skulle innebära betydande investeringar för att kunna genomföras!

Så här dags ingrep nu moderatoppositions-kommunalrådet och ledaren för Vi-i-femman Björn Andersson och berättade hur han kollat av med moderatkollegor i kommuner runt om i landet i liknande situationer och hur de himlat med ögonen över hur små skolenheter vi i Vingåker fortfarande tillåter oss. Sen deklarerade han att moderaterna vill lägga ner samtliga landsortsskolor utom Marmorbyn, som kan erbjudas föräldrar som vill ha ett landsortsskolealternativ. Det senare dock villkorat. Marmorbyn får vara kvar bara om det kan fyllas upp med tillräckligt antal elever.
Viking J infogade att han tänkte försöka få sina partikamrater att ansluta sig till det moderata förslaget på ett kommande medlemsmöte. Det kunde vi också läsa om i torsdagens KK, att det inte gick så bra. Man ville bara lägga ner hälften och dessutom avsa sig ett antal kamrater sina uppdrag.

Jag hoppas naturligvis att Vänsterns slutliga ställningstagande, som sker på ett medlemsmöte den 19:e, landar på just frågan om att först värna den pedagogiska kvalitén och därmed så många jobb kvar i skolan som möjligt. Och då blir det nog inte många landsortsskolor kvar. 22 tomma klassrum...

Bussbilden: Länstrafikens i Sörmland bildarkiv.

/Lasse

2 kommentarer:

  1. Det finns de som kan uppfatta din illustration av inlägget om landsbygdsskolor som nedlåtande till deras val att bosätta sig på landsbygden istället för stad eller tätort. Trängsel, stress och belastning på miljön kostar också. Nära är väl också ett värde?
    /Lantis

    SvaraRadera
  2. Jag har största respekt för de som valt att slå sig ner på landsbygden. Hör själv till de som gjort det för de värden som ett sånt boende representerar. Men landsbygdsboende är inte bara fördelar, man kan t ex inte göra anspråk på precis samma nivå, främst närhet och utbud, på samhällsservice som tätortsboendet medger. Det måste man ta ansvar för, t ex att barnen kanske måste åka skolskjuts till skolan. Det är det bilden på Tallsätters gamla skola skulle symbolisera, att landsortsskolans idyll och undervisningens pedagogiska kvalitet inte alltid följs åt.

    SvaraRadera