När en familjeangelägenhet upphöjs till statsakt

Solen skiner, ljumma lätta vindar råder. Släkt och vänner finklädda har samlats. Fin dag för en familjehög när man vill ge det nya barnet dess namn. Så borde det väl också vara för den yngre familjen Bernadotte, i Solna.

Men nu är det inte riktigt så, för den yngre familjen Bernadotte är inte vilken familj som helst. Fru B är nämligen dotter till kungen av Sverige, tillika landets statschef. Och fru B är alltså arvinge till statschefjobbet när det en gång blir ledigt.

För så går det till i den folkstyrda demokratin Sverige, att landets högsta ämbete tillsätts inte av folket i fria val utan genom samlag i familjen Bernadotte. Och nu har alltså statschefsarvtagerskan fru B säkrat statschefposten inom familjen i ytterligare ett släktled genom att sätta ett barn till världen - dottern Estelle, som idag får sitt namn officiellt.

Hur då officiellt frågar sig någon? Det har väl ingen kunnat undgå efter alla mediers  fäaktigt okritiska och följsamma rappartering sen i princip den lilla konciperades.  Idag upphöjs det som normala människor håller som sin privata namngivningshögtid till statsakt - dopet bevakas av drösar nationell och internationell media. Stackars unge!

Det kanske inte gör så mycket, men samtidigt fråntas hon en av de rättigheter som vi andra svenska medborgare garanteras i grundlag - religionsfrihet. Kanske kan man begära att en som ska verka som präst i ett visst samfund också omfattar dess esoteriska trossatser. Men är det verkligen rimligt att en svensk statschef ska avkrävas att tillhöra den "rena evangeliska tron" och omfatta den augsburgska bekännelsen från slutet av 1500-talet?

Det är dags att vi får en folkvald statschef!

Sverige - en banandemokrati?

Ytterligare argument till listan över varför den svenska monarkin ska förpassas till historiens skräphög:

Kungen delar ut medalj ut medalj till en av vår tids mest blodbesudlade diktatorer: den saudiska kungen. Det var han som nyligen lät han sina trupper krossa den bahreinska demokratirörelsen i blod, som låter piska sina kvinnliga undersåtar om de vågar köra bil och som häromveckan lät halshugga en sudanesisk man på anklagelsen om trolleri -  för övrigt bara en i raden som mist huvudet i år i denna medeltida dikatatur. Ska vårt arvstatsöverhuvud ha sådana kontakter?

Landets statsminister Reinfeldt lägger som vanligt huvudet på sne´ tittar in kameran och vägrar kommentera, landets utrikesminister Carl Bildt ironiserar över att folk tycker det är osmakligt av kungen. Han rör sig ju i den stora världen och hur man mååste föra sig.

Fördelen med dåliga svenska regeringar är att man kan byta ut dem efter allmänna val. Nackdelen med en kunglig statschef, som i svensk odemokratisk ordning ärver sitt ämbete, är att han kan vara hur omdömeslös som helst utan att vi kan bli av med honom. Sverige - en banandemokrati?

Från kungafjäsk och monarki till folkvald statschef och demokrati

Skulle någon i en riktig demokrati kunna tänka sig att den folkvalde presidentens bröllop upphöjs till statsakt, att huvudstadens kollektivtrafik en dag i förväg till stor del ställs in så att folk får ta omvägar till jobbet, att avspärrade butiker tappar sina inkomster utan att få någon kompensation, att folk får svårt att komma in och ut ur sina bostäder och att miljoner av skattemedel sätts av till presidentens privata fester? Någonstans? Nej, tänkte väl det! Bara tanken vore absurd. Utom i dagens bananmonarki Sverige.

Upphöjandet av familjerna Westling-Bernadottes privata högtid till statsakt är inget annat än Moderatalliansens och överklassens öppna hånflin rakt i ansiktet på det svenska folket. ”Vi festar - ni betalar”, är budskapet. Och att man ärver landets högsta ämbete inom en familj är helt i sin ordning! Är det?

Efter den här vårens orgie i kunglighetsfjäsk skulle jag vilja rekommendera att man utnyttjar sin rösträtt i höstens val och väljer riksdagsledamöter som inte svävar på målet om verklig demokrati, utan öppet arbetar för republik i Sverige. Fråga dem som kandiderar till riksdagen – helt enkelt!