2012 - vikket jävvla skitår!

• Fortfarande en mörkblå borgerlig regering med en moderat finansminister (Borg) som tvärt emot alla experter spår en lysande ekonomi för Sverige. För att sen med ett knyck på hästsvansen ett par månader senare devalvera sina spådomar med 50%!
• En moderat försvarsminister (Tolgfors, nu avgången) som ljuger svenska folket rätt upp i ansikete om regeringens inblandning i vapenaffärerna med den saudiska diktaturen.
• En ny moderat försvarsminister(Enström) som är så korkad att hon inte kan skilja den blodbesudlade saudiska diktaturen från en demokrati.
• En moderat handelsminister (Björling) som vägrar att svara på frågor regeringens inblandning i Sveriges vapenaffärer med saudierna.
• En generaldirektör som hejdlöst fräckt ljuger rätt ut om FOI:s olagliga vapenaffärer med saudierna.
• Försäkringskassan som återigen tillämpar sina regler byråkratiskt och lågpannat - kräver att en person född, uppväxt och alltid levandes i Sverige ska erkänna sig som invandrare för att få sjukersättning.
• Sörmlands landsting som i stor enighet  konfirmerar sin uppfattning att man ska subventionera religiös rituell könsstympning av små gossebarn.
• Sörmlandslandstinget förlänger också avtal med vårdgivare på antroposofiskt grund (Vidarkiniken, själavandring, astrologi, otestade mediciner, demonologi, grumliga rasläror och vaccinationsfobi) - vård som alltså inte är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Moderatalliansen i riksdagen ökar klassklyftorna ytterligare genom att införa skatteavdrag för välbeställdas barns läxhjälp.
• En socialdemokrati som reser sig ur sina spillror på vägen högerut och förklarar sig beredda att behålla moderatalliansens alla skattesänkningar inklusive pigavdrag.
• Centern, landsbygdens forna folkrörelse som frivilligt förminskat sig till en liten nyliberal sekt vid Stureplan i Stockholm. Med kärnkraftsutbyggnad och plattskatt som profilfrågor.
• Politiker fortsätter låta pensionera sig tiotals år före 65 på skattebetalarnas bekostnad och tycker det är helt i sin ordning att inte behöva "stå till arbetsmarknadens förfogande" - i "arbetslinjens" Sverige.
• Sådär skulle man kunna hålla på i oändlighet om 2012. Tur att det snart blir 2013!

Alla är vi lika mycket värda - en del bara lite mera!

Ytterligare en i raden som samvetslöst skor sig på våra gemensamma tillgångar kan man läsa i dagens lokaltidning i Vingåker-Katrineholm. Den här gången är det förre kommunalrådet (S) i Katrineholm Jan Larsson, som inte tycker att man efter 53 år fyllda behöver stå till arbetsmarknadens förfogande som alla andra.
Det handlar alltså om en av dessa politiker som väljer att själva "pensionera sig" på skattebetalarnas bekostnad. Teoretiskt skulle Jan Larsson kunna vara väl försörjd i tolv år - fram till sin pensionering vid 65 - utan att lyfta ett finger.

Den s k politikerpension som han nu lyfter är tänkt att vara ett slags omställningsbidrag efter en längre tid i politiken. Det är inte orimligt. Så är ju också a-kassan tänkt att fungera. Bara med den skillnaden att den senare är tidsbegränsad till några månader och med ett omedelbart krav att söka nya jobb. Det är Jan Larsson och hans kollegor befriade ifrån. Men att man som Jan Larsson hittills behövt sex år på sig att hitta nytt jobb!

Men nu är Jan Larsson en riktigt slem typ, för han jobbar visst. Men han har, som vissa andra i förtid självavsuttna politiker, startat eget företag som tar emot inkomster som sen inte behöver avräknas mot hans omställningsbidrag. Det behöver nämligen inte vinstuttag. Intresset ljuger aldrig, som bekant.


Dessutom tycker det moderata kommunalrådet Härnström att det är ett rimligt sätt för kommunen skattepengasponsra - en del lite mer värda - när de vill starta eget. Åtminstone uttryckte han det i dagens P4 Sörmland-nyheter i lokalradion.

När du läser Jan Larssons kåserier med hög moralisk svansföring i KatrineholmsKuriren så vet du: a) vart betalningen för spalten går och varför, b) hur du ska värdera den moraliska lödigheten i det som framförs där.

M a a ledarbloggen i Sörmlands nyheter den 10 mars: "Ryktet om centerns död"

Jodå Lars Kriss, centern håller visst på att ta livet av sig! " "Stureplanscentern" är ett korkat begrepp", skriver du. Visst, men varför tar du inte upp det med dina centerkompisar? Jag håller verkligen med dig om att det "inte står för något spännande och fräscht". "Centerpartiet har vågat genomföra en förnyelse, som till exempel Socialdemokraterna inte ens klarar att skissera.", skriver du i din ledare. Det är väl just det, att (C) övergivit alla sina ideal, sin folkrörelseförankring och glidit in i moderatalliansens blå töcken. Var finns idag borgerlighetens utpost i miljödiskussionen, där man gått från ett radikalt ställningstagande mot kärnkraftens risker till ett lika radikalt ställningstagande för kärnkraftens utveckling i Sverige? "Kärnkraften är inte farligare än att cykla", hävdade salig Gösta Bohman (M). Maud Olofsson verkar ha axlat hans mantel av okunskap. Man skulle kunna säga att centern gjort en "MonaSahlinare" långt före Mona - i att "dissa" sitt ideologiska arv. Det är nog fler än jag som skulle önska sig en centerpartist i rutig skjorta, eftertänksamt tuggandes på ett grässtrå än dagens högljudda nyliberala företrädare i rosa.

Debattmässigt hjärnsläpp?

I ett av förra veckans nummer gjorde Lars Knapasjö (S) gjorde ett debattinlägg i KatrineholmsKuriren (KK) angående demokratin i sin partiorganisation. Allt tyder på att han drabbats av något som skulle kunna betecknas som intelletuellt o- debattmässigt hjärnsläpp. Brukar ju ofta inträffa när argumenten tryter. De ideér han förfäktar led (ett knappt) nederlag i en intern omröstning och med detta så underkänner han med svepande formuleringar både det demokratiska sinnelaget hos en stor del av sina partikamrater liksom enkla och självklara principer i en demokrati. Alltså att majoriteten får störst inflytande.

Ett par dagar senare får han svar av sin partikamrat Robert Skoglund under rubriken "Gäller Knapasjös röst då demokratin inte räcker till?, där Skoglund effektivt fäller hans argumentation. Det är förståss byskolefrågan som fortfarande spökar, liksom den totala bristen på övergripande sammanhang när kommunens budget tryter.

Klok man, den där Skoglund! Såna bör ju stöttas. Jag skrev i KK dagen efter:

"Skrivet 20 nov 2009 12:51 Lasse Nilsson (V) Vingåker Jag känner inte Robert Skoglund (S), men utifrån vad han skriver i sin kommentar om Lars Knapasjös syn på demokrati, så förefaller han vara en klok man. Jag kan bara instämma. Man kan inte som Lars Knapasjö fortsätta att alltid beskylla dem som står för en majoritetsuppfattning i en fråga, som t ex byskolornas vara eller inte, för att vara odemokratiska utan att faktiskt få sin egen demokratisyn diskuterad. Det ingår ju faktiskt i de spelregler de flesta av oss är överens om, att det är majoritetens uppfattning som råder efter en omröstning. Resan fram till beslut i byskolefrågan i Vingåker har kanske nog inslag som kan diskuteras och man kan förstå att det finns människor som är besvikna. Men det är en väldigt bekväm ståndpunkt att alltid välja bort de inslag i ett beslutsunderlag som inte talar till ens egen förmån, som enskilda debattörer lätt tenderar att göra.Våra valda representanter i kommunfullmäktige måste väga samman många olika intressen. Det förtjänar de respekt för."

Läkarförbundets förlorade heder

Uppdrag granskning är nog Sveriges för närvarande bästa samhälsbevakande teveprogram. Igår nådde man en av sina absoluta toppar när man avslöjade hur topppolitiker ur de olika blocken satte sig över åratal av grundlig faktaredovisning från sina egna utredare och tjänstemän för att tillmötes en yrkeskår snikna särintressen. Programmet handlade om hur Läkarförbundet systematiskt bearbetat politikertopparna för att begränsa intagningen till läkarutbildningen i Sverige för att hålla uppe löne- och förmånsnivåerna med en konstlad läkarbrist. S k "Stafettläkare" och bemanningsföretag skär guld med täljkniv och prognosen pekar på en ännu värre läkarbrist de närmaste åren.

Inget frånkänner väl Läkarförbundet rätten att på bästa möjliga sätt ta sina medlemmars intressen tillvara. Det ska ju ett fackförbund göra. Men att att höra dess främsta företrädare upprepat säga att det inte var det de främst ägnade sig åt var ytterst märkligt. Kanske var det ett uttryck för att man visste att det spel man drivit och driver ytterst är moraliskt förkastligt.

Det var lika intressant att höra Läkarförbundets förre ordförande Anders Milton liksom nuvarande ordförande Eva Nilsson Bågenholm utan att darra på manschetten ljuga svenska folket rätt upp i ansiktet när de konfronterades med sina egna dokument i svart på vitt hur de under snart 20 år drivit frågan om att begränsa antalet platser i läkarutbildningen. Eller att det var något märkligt i att landstingen idag tvingas dränera vården för att betala dubbla läkarlöner pga av läkarbristen och stafettläkarna.

Förödande var det naturligtvis också för ansvariga politiker att konfronteras med att de hellre satt läkarnas särintressen före svenska folkets behovs av läkare och att man därmed medvetet försämrar vården genom dramatiskt och onödigt ökade kostnader.

Carl Tham (S) bara flinade avvärjande med att han inte hade haft något ansvar, Ylva Johansson (S) lade sin vana trogen ut oändliga pratridåer på in- och utandning för att slippa svara för sina ställningstaganden. Dagens sjukvårdsminister Göran Hägglund (KD) försökte säga att den borgerliga regeringen minsann har ökat intagningen till läkarutbildningen, i en omfattning som är som att spotta en törstig i halsen. Och när katastrofen redan står för dörren. Att borgerliga regeringar under 90-talet lika entusiastiskt lagt sig platt för Läkarförbundets förslag till nedskuren intagning i läkarutbildningen ville han inte ens höra talas om.

Ytterst kompetent journalistik, men inte minskar folkets förakt för arroganta politiker.

Se Uppdrag granskning på SVT Play

Lata eller bara okunniga eller rentav färdiga för dumstruten?

Jag läste imorse elaka och vassa ledarskribenten i Svenskan, Maria Abrahamsson. Det händer ibland att hon kommer nära sanningen, som i detta med dem som ska ta tillvara våra intressen i pensionsfondernas styrelser, när hon funderar om det kan röra sig om dubbelmoral eller inkompetens eller oförmåga hos styrelseledamöter att ta sina uppdrag på allvar. Ingetdera kan uteslutas, säger hon. Jag är förskräckt böjd att hålla med.

Och inte kan jag glömma det utmärkta inslag Uppdrag granskning gjorde för snart tre års om just vd-löner och -bonusar i de största börsbolagen. Wanja Lundby-Wedin yttrade då, inte överraskande, att det var "hutlösa " ersättningar. Det pikanta i sammanhanget var vinkeln på programinslaget: Hur tog representanterna för börsens största ägare - våra pensionsfonder, dina och mina pensionspengar - ställning i denna direktörernas dans runt guldkalven? Alla röstade ja. Och det hade, på direkt fråga, Lundby-Wedin inte en aaaning om. Är det då så konstigt om det går snett i pensionsbolagens och pensionsfondernas styrelser när deras vd:ar och topptjänstemän ska belönas hutlöst?

Har vi inte rätt att begära kompetens och ansvar av dem som ska representera oss? Saknar man utbildning eller är det bara dumstruten som gäller? Eller är det ännu värre, enligt devisen "Intresset ljuger aldrig", att det bara är feta styrelsearvoden som gäller?

/Lasse, låt drevet gå - fortfarande rödförbannad på fredag

Inte bara bara frågan om Vanja Lundby-Wedins förlorade heder...

...Det är naturligtvis också de facktopparnas föraktliga beteende. Men det allra värsta är all den skit det stänker på alla oss som år ut och år in satsat våra krafter på fackligt och grundläggande politiskt på en nivå där man möter vanliga människor. Fattar ni vad ni har gjort, Vanja, Erland Sture, Lövén och Ilmar t ex?

När man som Lundby-Wedin förnekar att man visste vad som försiggick när man år efter år satte sitt s k goda namn under årsredovisningar som avslöjade att ersättningsmiljonerna sköljde över topptjänstemännen, är man inget annat än en lögnare. För medlemmarna i en av Sveriges största fackliga centralorganisationer är inte så dumma att man väljer en ordförande som har hål i huvudet.

Ni kan ju föreställa er vad man diskuterade på tåget Vingåker-Stockholm nu i morse, hårt arbetande Scaniarbetare i Södertälje och tjänstemän som tvingas arbetspendla ända till Stockholm. Jag tjuvlyssnade allså, det var svårt att undvika. Det är inga "räkmackeseglare" precis, mina medresenärer.

Men det värsta är nog ändå den totala bristen på personlig resning, heder och ärlighet man visar upp. Då menar jag alltså inte de tjuvaktiga roffare som vi vant oss befolkar diverse storföretags ledningar utan de företrädare vi vanliga människor, "folket", litat på i pensionsfonders styrelser och liknande ska ta tillvara våra intressen.

Det är nog dags att Lundby-Wedin i LO och Nord i TCO ställer sina platser till förfogande. Det fackliga kollektivet är värda bättre ledare.

/Lasse

Ett PS så här på förmiddagen: Nu drar den socialdemokratiska dementimaskinen igång och ska försöka förklara varför det blev såhär tokigt. Det är en beklämmande uppvisning. Det skulle vara mera klädsamt att höra t ex partisekreterare Ibrahim Baylan uppmana sina kamrater att åtminstone göra en s k pudel. Att borgerliga krönikörer skäller som bandhundar nu är väl inte att förvånas över - för en gångs skull råkar de ju ha rätt!

Nu tror jag "Vingåkrarna" är väldigt arga!

Teveprogrammet Agenda i SVT2 söndag den 22 mars:
Ända sen finanskrisens början har den s k finansmarknadens aktörer visat en allt sjaskigare baksida av sin hantering. Det är inte bara att vd:ar och andra ledande tjänstemän avslöjats som hejdlöst giriga roffare. Lika mycket är det styrelser som helt förlorat styrförmågan i sina företag och visat sig vara i precis samma sorts avsaknad av moral och förmåga att tolka omvärldens värderingar av sitt handlande.
Förmodligen är det ett uttryck för det ryggkliande som härskar i såna kretsar där man belönar varandra med generösa arvoden för styrelseuppdrag.

Då blir det bara ännu mer förfärande att höra i dagens program hur ledande representanter för den fackliga rörelsen som t ex LO-ordföranden Vanja Lundby-Wedin, TCO-chefen Sture Nord, förre förhandlingschefen i LO Erland Olausson, kommunalrådet Ilmar Reepalu (s) i Malmö och andra liknande potentater som sägs representera oss löntagare i olika pensionsfonder beter sig. Inte nog med att man först går ut och kritiserar bonussvineriet i näringslivet, sen tar man sig före att strö bonusar, höjda bonusar och gratifikationer över cheferna i de företag man besitter en styrelsepost. Ingen hade nånsin ens försökt reservera sig. Har hyckleriet inga gränser?
Vid lunchen, då gårdagens program ofta är en "snackis", sa mina kamrater: "Häromveckan fick girigheten ett nytt ansikte i SEB:s Annika Falkengren, nu fick det oreserverade hyckleriet ett ansikte i LO:s Vanja Lundby-Wedin." Man skulle kanske också kunna tillägga: Det fackliga etablissemangets förlorade heder.

Priset tar nog ändå sossarna nye partisekreterare Ibrahim Baylan i kvällens program, där han gjorde en äkta "Bosse Ringholmare" - ni vet där denna stackare hade fått lära sig att man skulle svara med samma ickesvar oavsett hur reportern ställer frågan. Frågan han fick i olika formuleringar av studioreportern var om inte de enskilda styrelseledamöterna har ett personligt ansvar att säga nej till bonusregnet under rådande finanskris där människor får sänkta pensioner och förlorar jobben i tiotusental.

Jag undrar om inte den rödgröna koalitionen i det skedet förlorade 2010 års val. Med såna vänner behöver man inga fiender, är väl en bra metafor. Nog tror jag att fler än Vingåkrarna är vreda ikväll, och det inte bara på giriga direktörer!
/Lasse Nilsson