För drygt ett år sen såg sig Vingåkers kommun inte ha något annat alternativ till att klara budgeten för skolan och garantera kvaliteten i undervisningen för alla kommunens barn än att lägga ner ett antal byskolor och låta barnen där byta skola. Det väckte naturligtvis en våldsam förbittring hos de föräldrar som kände sig drabbade, inte minst som det dåvarande majoritetspartiet i kommunfullmäktige, socialdemokraterna, i förra valrörelsen lovat raka motsatsen. Men alltså drev igenom nedläggningarna tillsammans med moderaterna.
Frågan om byskolorna har sen hållits vid liv genom att det efter nedläggningarna har bildats en förening för att försöka starta en fristående skola i de gamla skollokalerna i Österåker. Ny aktualitet har frågan fått då föreningen nyligen fått avslag på sin ansökan att starta skola av Skolinspektionen.
Jag har haft i under 30 år haft en rad kommunpolitiska uppdrag för Vänsterpartiet i olika kommuner, även i skol-, social- och kulturfrågor. Så det är inte första gången jag konfronteras med de problemen kring glesbygdsskolor. Detta som bakgrund till att jag vill förklara Vänsterpartiets inställning till friskolor och privata vinstintressen i den gemensamt finansierade välfärden.
Jag är övertygade om att väldigt många håller med mig om att skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag.
Vingåker befinner sig sen många år tillbaka i en situation med vikande födelsetal, en alltmer åldrande befolkning och ett fortsatt minskande invånarantal. Trots övertygande miljö- och livskvalitémässiga fördelar att bo på Vingåkers landsbygd, har det ändå inte inneburit inflyttning av barnfamiljer och ökade födelsetal. Istället har vi sett ständigt minskande elevantal i byskolorna och därmed överskott av lokaler och problem att erbjuda eleverna bästa möjliga kvalitet i undervisningen.
Kunskap är en demokratisk rättighet och ingen handelsvara, hävdar vi i Vänsterpartiet. Vi vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola. Vänsterpartiet vill förhindra att skattepengar, som ju också finansierar de fristående skolorna, tas ut som vinst av privata företag som driver fristående skolor istället för att användas i verksamheten för elevernas bästa, som det är tänkt från vår - samhällets sida.
I Vingåker innebär naturligtvis försöken att starta friskolor att kommunens ambitioner att skapa garantier för bästa möjliga utbildning för alla kommunens barn på sikt kan undergrävas. Vänsterpartiet lät i somras göra en genomgång av årsredovisningar för 25 företag som driver fristående skolor i Sverige. De redovisade vinster på mellan 3 000 och 30 000 kr per år och elev. Det är ingen överdrift att påstå att den svenska skolan i moderatalliansens Sverige öppnar sig för riskkapitalinvesterare, ofta utländska, som berikar sig på elevernas och lärarnas bekostnad.
En del i detta är att de fristående skolorna överkompenseras genom bidragen från kommunerna, de kan t ex välja bort elever som kräver extra resurser. Lärartätheten är lägre än i den kommunala skolan, liksom andelen behöriga lärare. För vad skulle inte de flera hundra miljoner som nu hamnar i olika skatteparadis kunna betyda i t ex anställningar av flera lärare och en förbättrad elevhälsovård?
Det är också intressant och värt att fundera över att man i våra nordiska grannländer satt stopp för att driva skolor i vinstintresse och att en huvudman inte kan driva flera skolor. Alltså att man sätter elevernas intressen för vinstintressen!
Sen ska man också komma ihåg att när de fristående skolorna inte längre är nöjda med sina vinstnivåer och väljer att lägga ner, tvingas kommunen ta över eleverna. Hur tror ni det påverkar kommunens skolplanering och övriga elever?
Det är därför Vänsterpartiet driver att Riksdagen ska fatta beslut om vilka icke-vinstdrivande driftsformer som är lämpliga för fristående skolor och om begränsningar av antalet skolor som en huvudman kan driva. Det är därför vi vill införa ett system för att fördela pengar till skolorna som tar hänsyn till elevernas behov. Och det är därför vi vill införa en särskild avgift för Skolinspektionens prövning för att begränsa antalet ansökningar om att starta friskolor. Många ansökningar som ofta är undermåliga tar tid att handlägga och förrycker kommunernas möjligheter till planering.
I Vingåker gäller det också att försöka förklara både att man ibland måste lägga ner skolor av skäl som att kunna garantera att resurserna ska kunna räcka till kvalitet i skolan för alla barn i kommunen och att etableringen av fristående skolor riskerar att undergräva kommunens möjligheter till planering och ekonomi för skolan.
Lasse Nilsson, (V) Vingåker
Det är kanske just för att det är genuina folkrörelsepartier - de norska motsvarigheterna till sossarna, vänsterpartiet och centern? Kom alltså och lyssna, lär, ställ frågor och dra egna slutsatser.
